(På svenska, lite längre ner)
Funny feeling today. When out walking the dogs tonight, this amazingly warm september night – 18 degrees! – which don’t happen alot here in Sweden, I got this enormous warm feeling. I felt so amazingly satisfied and content. And in that moment so damn happy!
At some point during this dog-walk, I was struck by a bit of bad conscience, thinking of my fiancée that just got the notice of her illness, an illness that won’t go away. Why should I be happy?
But, as she said when I told her about my evening, neither she or me rolls in the anguish in that, we’re just trying to live our days and do the most of it everyday! We plan ahead, we will exercise together and no matter all this, we can’t change it.
What I really would like to have done tonight is sit outside and write this, but it would be no fun when Carina’s not being able to be there with me. Although the feeling to be able to sit outside, in the pitch-black, in the light of some candles, listening to music and writing blog-posts in september – that would be amazing!
A song that symbolize all of my feelings that I told you above, the greatness, the peaceful, the sadness… I found that a song from the new Iron Maiden album (“The Book of Souls”) really said it all! And it’s last song of the album, the magnificent “Empire Of The Clouds”! It gives me that feeling, a feeling of being calm. (And for all of you that get restless listening to the song, sit down, relax and listen, again and again and then you’ll understand!)
m/ Peps
Konstig känsla idag. När jag var ute och gick med hundarna ikväll, denna otroligt varma septemberkväll, 18 grader varmt (det händer inte ofta här i Svedala!), så fick jag en sådan otroligt varm känsla. Jag kände mig så himla harmonisk, och just i den stunden var jag så himla lycklig!
Vid ett tillfälle så drabbades jag av lite dåligt samvete med tanke på att min sambo just fått reda på att hon har en sjukdom som hon inte kommer kunna bli kvitt av. Varför ska jag var så lycklig typ?
Men, som hon sa när jag berättade detta för henne ikväll, varken hon eller jag vältrar oss i den ångest man skulle kunna göra, utan vi försöker faktist att ta tillvara på varje dag och göra det bästa av det! Vi planerar framåt, vi ska motionera tillsammans och saker och ting är som de är, och vi kan inte ändra på det.
Egentligen skulle jag vilja sitta utomhus ikväll och skriva det här, men det är inget kul om inte Carina kan vara med. Men att ha möjligheten att sitta utomhus när det är becksvart, i ljuset av ett par stearinljus och lyssna på musik och skriva blogginlägg, i september, är ju helt otroligt!
En låt som för mig symboliserar allt det här, det storslagna, det harmoniska, det sorgsna är en låt från Iron Maidens senaste alster (“The Book of Souls”), och det är den sista låten på skivan, den storslagna “Empire Of The Clouds”! Den ger mig ungefär samma känsla, en känsla av lugn. (Och för er andra som blir rastlösa av att det tar så lång tid innan det händer något, ni behöver sitta ned och lyssna på låten om och om igen tills ni förstår! 🙂 )
m/ Peps
